Varför krig

”Vi behöver se på oss själva utifrån”

 - Vi behöver se på oss själva utifrån, se vår kultur utifrån. Ungdomsvåldet har med livsmönstret att göra, hur vi tänker om livet. Lär vi ut omtänksamhet? Detta inledde Olle Åhs sitt föredrag med, där han pratade för ett 20-tal åhörare på Stadsbiblioteket i Västerås.

Lördagen den 17 november höll Olle Åhs ett föredrag på stadsbiblioteket i Västerås med temat Varför krig? Där reflekterade han bland annat över en brevväxling mellan Albert Einstein och Sigmund Freud som skedde på 1930-talet. Undertecknad ska här försöka redogöra i korta ordalag för föredraget.

Olle sade att vi pratar om kärlek, men lever vi efter det? Ungdomar görs inte till hela människor, ett exempel på det är det som skedde i Blekinge nyligen och den yngling som var skyldig till dådet sade till pressen att han tyckte det var roligt att göra hemska saker för då fick han kompisarnas uppmärksamhet. Så svag kan någon bli och vi ifrågasätter inte det här. Istället pratas det om mer kuratorer och poliser.

-         Det är ingen hållbar utveckling när det är ekonomin som styr och det finns för liten plats och tid för familjeliv, gemenskap och kärlek.

Olle ansåg att krig kommer att finnas om vi inte ändrar våra synsätt.

Vad har då religionen för betydelse, frågade Olle. Just nu håller mänskligheten envist fast vid trossystem som har tjänat ut. Det krävs en fönyelse i enlighet med den moderna situationen.

-         Det finns ingen starkare kraft i historien än religionen, sade Olle och så berättade han om den vetenskap och konst, musik osv som blomstrat i den tidiga kristendomen och i islam.

1985 skickade Baha'ísamfundet ett brev till jordens alla ledande diplomater med innebörden att det som Baháú´lláh utlovat är inom räckhåll. Vi behöver nu betrakta planeten i sin helhet, på sikt är världsfred oundviklig. Detta kan ske efter ofattbara fasor, då gamla beteendemönster ändras till sist eller i samförstånd mellan jordens nationer. Det är ett val vi står inför. Tyvärr hände hemska saker på 80-talet som i till exempel Ruanda.

Efter detta gjorde Olle en kortfattad resumé genom Europas historia för tänkare som pekat på freden som en möjlighet. Hugo Grotius sade redan på 1500-talet att det behövdes folkrätt även i krig. Jeremy Bentham sade på 1700-talet att det behövdes militär nedrustning och avskaffande av kolonierna. Filosofen Immanuel Kant trodde på den eviga freden och på federation mellan staterna. Baháú´llah deklarerade 1863 där han presenterade en enhetssträvan, skolutbildning för alla, ett hjälpspråk vid sidan av modersmålet och globala institutioner, han propagerade för en världsregering, världsfederativ stat, harmoni mellan religion och vetenskap och religionernas förnyelse.1893 var det en världsutställning i Chicago där för första gången representanter från alla världsreligioner var samlade och man trodde då att det skulle bli slut med religionsstrider. Fredsrörelsen kom på 1890-talet och det var en fredskonferens i Haag 1899. Nationernas förbund bildades 1920, men man uteslöt Tyskland och bildade ett säkerhetsråd.

Aggressivitet behöver inte vara medfödd

1932, i mellankrigstiden, skedde en brevväxling mellan Albert Einstein och Sigmund Freud. Einstein pratade om vad nationerna kan göra och Freud pratade om individen. Einstein ville ha en internationell domstol. Han förordade staternas villkorslösa uppgivande av en del av sin handlingsfrihet och suveränitet till förmån för en överstatlig organisation som staterna betalar en viss skatt till.

Freud å andra sidan ansåg att människan har en aggressiv medfödd drivkraft som måste få utlopp på något sätt, för annars blir vi sjuka. Aggressiviteten måste kanaliseras. Det här var en rest av socialdarwinismen som var den ledande läran under början av 1900-talet som gick ut på att den mest lämpade individen överlever. Det här ledde också till att nationerna kämpade sig fram till en ledande position på bekostnad av de andra och man förhärligade kriget. Det första världskriget var ett uttryck för aggressivitet. Andra världskriget var en länk i samma kedja.

Efter kriget 1945 bildades FN som var ett försök till en överstatlig institution. Men FN blev svagt på grund av vetorätten hos de starkaste staterna. FN utformades till att passa vissa staters utrikespolitik.

Därför skrev Bahái-samfundet till FN:s generalsekreterare Dag Hammarsköld 1955 ett brev. Lydelsen i brevet var att Bahái förordade att staterna skulle ha antal delegater efter storleken på befolkningen. Man förordade ett moraliskt träningsprogram för eleverna i skolorna om global medvetenhet, medkänsla och ansvarstagande. Planeten måste organiseras som ett system och ge befolkningen identitet som mänskliga varelser och världsmedborgare där man sätter säkerhet, självförverkligande främst och där den personliga inställningen till livet blir avgörande. Vid FN:s 50-årsjubileum 1995 hade man Commission of Global Governance där det gjordes skrivelser och uttalanden. Man förordade en internationell brottsmålsdomstol, en stående, frivillig FN-styrka, en utvidgning av säkerhetsrådet och ett ekonomiskt säkerhetsråd. FN skulle kunna vara ett forum för fredsrörelsen, kvinnorörelsen och miljörörelsen, ett mer ideelt, andligt och positivt forum.

Freuds lärjunge Erich Fromm studerade primitiva samhällen för att se om aggressivitet var medfödd som Freud hävdade. Det står att läsa om i boken Den destruktiva människan. Fromm fann att det fanns samhällen som befann sig i olika grav av aggressivitet, från illvilliga samhällen till livsbejakande samhällen där befolkningen var på gott humör. I de icke aggressiva smhällena hade man livsbejakande institutioner, våld förekom knappt, ej stränga straff, ej krig och barnen behandlades väl, kvinnor och män var så gott som jämställda. Det fanns ej avund, vinningslystnad och konkurrens. De samhällena präglades istället av samarbete, tillit och förtröstan på andra människor och på naturen.

Människan är i stånd att skapa samhällen där förmågan att uppleva är viktigast, ej att äga.

Olle slutade med att säga att det är viktigt att se våra samhällens värderingar utifrån. Mänsklighetens fred är ouppnåelig så länge enhet inte finns. Jorden är endast ett land och mänskligheten dess medborgare.

Vuxna som vågar vara vuxna

Efteråt fick Olle frågan av en i publiken hur man får en människa som är kärleksfull att bli mer aktiv?

Olle svarade: Mitt livs mening handlar om tjänande, att försöka sprida personlig inspiration så gott man kan. Att visa upp de egenskaper du efterfrågar. Det räcker inte med fler fritidsgårdar. Det behövs vuxna som vågar vara vuxna, som talar om vad som behövs. Vi behöver mötesplatser där alla generationer möts. Vi behöver dra ner på kraven lite grand och skapa mer tid för människan och mänskliga värden. Det måste även finnas tid för ideellt arbete.

Kristina Sjöberg